Om oss

Vi bedriver vår verksamhet på ett större vattenområde vid Trälebergskilen, norr om Lysekil. På en mindre jordbruksfastighet föder vi upp utrotningshotade lantraser och odlar potatis och grönsaker.

För att utnyttja vattenarealen på gården har vi odlat musslor sedan några år tillbaka. Vi har även tillgång till vilda ostronbankar som vi skördar varsamt utan att göra för stora uttag. Intresset för ostron och musslor som livsmedel har ökat med åren och det finns också en växande marknad för upplevelser som produkt. Detta bidrog till att vi 2010 började erbjuda mussel- och ostronturer.

Om ostron

Ostron lever på grunt saltvatten och livnär sig på plankton, som de filtrerar från vatten genom gälarna. Ostronet är tvekönat - det börjar livet som hane och byter senare kön, vilket är en flerårig process. De kan bli över 30 år gamla, och över 30 cm i diameter. Ostronet är fettsnålt och rikt på proteiner, vitaminer och mineralet. Ostron har skördats i minst två tusen år. På västkusten har de skördats åtminstone sedan 1600-talet, men var en uppskattad delikatess redan under medeltiden. Ostronet blev dock vanligare under 1700-talet, i och med det franska kökets införande.

Svenska ostronbankar har fördelen att parasiter som drabbar ostron i varmare vatten inte trivs på våra, lite kallare, breddgrader. Arten svenskt ostron (Ostrea edulis) förekommer endast på västkusten och är relativt sällsynt i vilt tillstånd. Under perioder med varmare klimat, bland annat under bronsåldern, var beståndet betydligt större. Det svenska ostronet är den dyraste ostronsorten i Frankrike, då det anses vara den mest välsmakande. Det japanska jätteostronet Crassostrea gigas sattes 1970 in som prov vid västkusten, med dåligt resultat, men under 2006 upptäcktes det i vilt tillstånd, och under åren därefter förekom det rikligt. Den kalla vintern 2010 ledde dock till att många av dessa ostron frös ihjäl, då de generellt är känsligare för kyla än den svenska motsvarigheten.

Om musslor

Musslor består av ett hårt yttre skal, ett inre skal, mantelvävnad och mjukdel. De lever i sött, bräckt eller salt vatten och är indelade i en stor mängd arter - mellan 20 000 och 30 000. Musslor fanns redan för 560 miljoner år sedan och födan består av plankton. De sitter huvudsakligen fast på klippor och stenar, men vissa arter kan förlytta sig. Det gör de genom att blixtsnabbt pressa ihop skalet, vilket skapar en liten jetstråle. Endast ett fåtal arter kan producera pärlor.

Musslan är en effektiv filtrerare. Kan filtrera fem liter vatten per timme, och är speciellt effektiv mot övergödning då den livnär sig på de växtplankton som gynnas av övergödning. Vid skörd av ett ton blåmusslor avlägnas ca 8 kg kväve och ett halvt kilo fosfor